En havsbukt i Nolvik utanför Göteborg lyses mjukt upp av det kalla, blå månljuset.

Bilden ovanför är tagen mitt i mörkaste vinternatten, med bara månljuset till hjälp. För att kunna få den så ljus och tydlig krävs att kameran är öppen och tar in ljus en lång stund, i det här fallet hela tio minuter. För detta sätter man kameran på ett så stabilt stativ som möjligt, och sen använder man läget på kameran som heter ”Bulb Mode” där man manuellt bestämmer hur länge kameran ska exponera – kameran exponerar så länge slutarknappen är nertryckt. Lättast är det om man också har en fjärrkontroll till kameran.

När jag postade bilden i en grupp på Facebook så fick jag frågan hur jag visste att det var just tio minuter jag skulle använda. När man är i Bulb Mode med så långa exponeringstider kan man nämligen inte använda kamerans ljusmätare. Men det finns ett enkelt knep man kan ta till. Om man går in i manuellt läge och ställer in den bländare man vill använda, så kan man höja ISO-talet till man får en exponeringstid som kameran kan mäta, och även göra en provexponering för att se så att exponeringen blir korrekt. Sen kan man räkna baklänges hur lång exponeringstid man faktiskt behöver.

Säg att jag höjde ISO till 1600 och då fick en korrekt exponering på 13 sekunder. Eftersom ISO 1600 är en förstärkning på 16 gånger (eller fyra steg) så innebär det att samma exponering vid ISO 100 fås på 13 sekunder * 16 = 208 sekunder eller ungefär tre och en halv minut.

I det här specifika fallet satte jag ISO till 6400 och fick en korrekt exponering på 9 sekunder. Då blir korrekt exponering vid ISO 100 alltså 9 * 64 = 576 sekunder eller lite över nio och en halv minut. Och här finns ännu ett knep ifall man inte har miniräknare med sig (eller, ärligt talat, inte orkar ta fram mobiltelefonen för att räkna). Eftersom 64 sekunder är ungefär en minut så kan man grovt säga att varje sekunds exponering vid ISO 6400 motsvarar en minuts exponering vid ISO 100!